Min politik

Så här några månader innan valet tänkte jag försöka att skriva ner några punkter som jag tycker är viktiga i politiken. När jag gör olika politik-kollar så tenderar jag till att landa åt det social-liberala hållet. En tolkning av det skulle kunna vara att jag föredrar kollektiva lösningar framför inviduella och att jag är mindre oroad för att de starkas möjligheter än jag är för de svagas. Naturligtvis är saker inte fullt så enkla. Det är väldigt långt ifrån alltid som en kollektiv lösning är lämplig och kväver vi de starka så kommer det inte finnas några som kan bära fram de svaga. På den andra dimensionen så kan man tolka det som att jag är mer oroad för att existerande system inte är optimal än jag är rädd för att införandet av ett nytt system inte skulle vara idealt. Precis som med kollektiv över individuella lösningar så inser jag även här att ibland kanske det är bättre att hålla på traditionen än att bryta den.

Självklart kan tyckas men när jag läser bloggar så verkar det vara förunderligt få som verkar villiga att erkänna att det finns något mellan ytterligheterna. Argument som att Mona skulle innebära en katastrof finner jag lika löjliga som att Fredrik skulle tycka att det är bra att folk svälter ihjäl på gatorna om de inte kan skaffa pengar på egen hand. Dessutom tycker jag att dylika argument undergräver demokratin. Om vi inte kan lita på att folket i slutändan väljer rätt utifrån rationella argument kan vi inte lita på demokratin. Alltså bör de som tex framför "hata-mona" behandlas mer som en fara för demokratin än ett uttryck för den samma.

En punkt jag tycker är viktig i de debatter är att religon och livsstil inte hör hemma i lagstiftning. Så vi tycker att slölja är dåligt. Kan vi ge argument för varför slöja är dåligt utan att prata om muslimer så kan det vara ok. Men om argumentationen bygger på att det är muslimer som har slöja, då försvinner värdet av argumentationen. Så om slöjan har en plats i samhället eller ej tycker jag beror mer på om den är i vägen för att kunna utföra sin arbetsuppgift, eller syftar till att dölja sin identitet i sammanhang där säkerheten kräver att man ska vara lätt att identifiera. Rent principiellt kan jag inte se att religion har i lagboken att göra och varje införande av dylikt bör motverkas. Det gäller för alla religioner.

Välfärden är ett annat ämne som jag tycker är intressant. Här tycker jag att det är viktigare att alla får tillgång till den vård de behöver än valfrihet. Jag är inte emot valfrihet, men det får inte ske på bekostnad av möjligheten att få rätt vård när den behövs. Så att jag kan välja den fina vårdcentralen i det fina kvarteret där de bästa läkarna med de kortaste väntetiderna kan enbart leda till att någon annan får sämre vård för att de kommer att få vård på vårdcentralen i det dåliga kvarteret, där de dåliga läkarna jobbar och där väntetiderna är längre. Kan man åstadkomma valfrihet utan baksidan är det ok, men att acceptera lidande hos de mindre bemedlade för att andra ska få det bättre är inte ok.

Integritet är nästa område. Här har tyvärr politikerna okunskap ställt till det ordentligt och mer eller mindre gjort anonymiseringsverktyg till något som var och en använder. Något som har gjort brottsbekämpning mycket svårare. Inflation i straffsatser för brott som de flesta ser som triviala har gjort att de flesta nu är brottslingar och därmed har ett behov av att skydda sin identitet. Jag har ett radikalt förslag för att kanske kunna komma runt detta. Förbjud kryptering, tillåt avlyssning för brott som är grova i verkligheten och inte i politikernas fantasier. Hårdast möjliga straff för de som avlyssnar utan korrekta tillstånd och anledningar. Avlyssningen offentliggörs efter en tidsperiod på 2, 5, 10 eller 25 år beroende på hur känslig avlyssningen är, men den offentliggörs utan undantag så att den kan granskas och straff utdömas även mot övervakarna.

En kort förklaring, vi måste ha möjlighet att beivra brott och avlyssning är ett kraftfullt verktyg för detta. Odiskutabelt. Alla möjligheter att utöva makt mot en annan människa kommer att missbrukas, också odiskutabelt. Avlyssning är ett ganska kraftfullt ingrepp i en människas privatliv. Med dessa tre fakta så måste vi kunna avlyssna, men också kraftfullt beivra missbruk. Genom att allt offentliggörs och straffen för missbruk är extrema bör vi kunna få det bästa av de möjligheter som rättvisan kräver och ändå få minsta möjliga missbruk. Det jag ser som största bristen med Ipred och Fra är just bristen av övervakning av övervakarna och medborgarnas insyn i övervakningsprocessen. Inte nödvändigtvis övervakningen i sig själv.

Lönespridning tror jag är nödvändigt. Pengar är makt och makten att styra sitt eget öde är en stor drivkraft. Att därför under en normal karriär som industriarbetare eller sjuksköterska tycker jag att man bör kunna skaffa sig lönetillägg på storleksordningen 2-4 gånger sin grundlön. Kalla det erfarenhetsbonus eller instifta lagar om karriärvägar. Men att som 23 åring ha nått sitt lönetak har jag svårt att se som något bra.

Skatter och välfärd, jag vill ha välfärd, jag vill ha en bra välfärd. Jag inser att det måste finnas folk som arbetar för att välfärden ska fungera. Jag inser att det är en balansgång mellan att vilja arbeta och få belöning för det, samtidigt som ett misstag, en sjukdom eller olycka inte ska behöva innebära total katastrof. Därför är jag emot stora radikala förändringar hur vårt skattesystem och välfärdssystem fungerar. Justeringar för att upprätthålla balansen mellan arbetsmoral måste naturligtvis utföras kontinuerligt. Jag ser närmast den här mandatperioden som en justering av parameterar än en radikal förändring. Faktum är att jag är rätt säker på att om Alliansen försöker sig på något radikalt kommer det att bli utkastade snabbare än någon hinner säga Folkpartiet. :-)

Det kommer säkert mer men nu hinner jag inte skriva mer....