måndag 29 december 2008

Dags för en atombomb

Läser om att Israel nu anser sig vara i fullt krig mot Hamas i DN och börjar fundera på om det inte är dags att sätta ner foten på ett totala och fullständiga sättet. Kampen mellan Palistinier och Israeler har pågått så länge nu att ingen kan sägas ha kontakt med den ursprungliga konflikten. De slåss för att de inte har någon annan väg ut ur konflikten. Positionerna är låsta kort och gott.

Denna situation finns säkert lite varstans i världen. Två folk som slåss, där de stridande inte ens var födda när konflikten uppstod. Hatet beror inte på ursprungskonflikten utan på de händelser som inträffar varje dag. Hur bryter man något sådant?

Jag tror att lösningen för Palestina är en stor atombomb. En bomb för alla att fördömma. En slakt så fullständig att ingen människa inte kan fördömma den och de handlingar som ledde till fram till bombens katastrofala konsekvenser.

Trots att en bomb av den storlek jag talar om säkerligen skulle kosta hundra tusen liv på ett par sekunder tror jag att kostnaden är mindre än om vi låter den lilla låga av hat som hela tiden brinner i Israelsers och Palistiners hjärtan få fortsätta brinna. För det tror jag tyvärr att den kommer att göra i minst femtio år till. Med femtio års perspektiv kanske vi till och med säger att det var den enda vägen ut.